Paradigm

Paradigm >> Paradigm
Ett kompendie om Thomas Kuhns vetenskapsteori.
Informationsteknik ADA11H, 10p
Claes Andersson (a98claan@ida.his.se)
591106-5679

Institutionen för datavetenskap
Högskolan i Skövde, Box 408
S-54128 Skövde, SWEDEN

Tentamen i form av kompendium på fristående kurs
under höstterminen 1998.

Handledare: Erika Ovelius
Skövde i december 1998


Innehållsförteckning

Sammanfattning
Förord
1.0 Inledning
1.1 Problemställning
1.2 Bakgrund
1.3 Metod
2.0 Mannen bakom begreppet
3.0 Paradigmbegreppet
3.1 Förparadigmatiskt stadie
3.2 Normalvetenskapligt stadie
3.3 Revolution och förändring
3.4 Nytt paradigm
3.5 Område
3.6 Tiden och tekniken
3.7 Vardagsbegreppet
4.0 Vad säger NE
Litteraturförteckning
Referenser



Sammanfattning
Att finna förklaringar på samhället och individens utvecklingar har skett otaliga gånger i världshistorien. Alla med mer eller mindre bra förklaringar i såväl del som helhet på utvecklingen i samhället och olika vetenskapsområden. Förklaringar som man mer eller mindre går att tolka omvärlden med. Men grundproblemet är fortfarande att någon universallösning inte finns.

År 1962 presenterade Thomas Kuhn sin förklaring i samband med att han gav ut boken The Structure of Scientific Revolutions. Han presenterar där sitt paradigmbegreppe. Boken och begreppet kom att leda till många diskussioner och kom att appliceras på många dicipliner. Ja man kan tala om att Kuhn förändrade synen på vetenskapliga dicipliners utveckling. Paradigmbegreppet är fortfarande en aktuell teori och kommer ofta upp till diskussion och debatt.

Kuhn menade att utvecklingen sker inte alltid ökar genom att ny kunskap läggs till gammal i en ständigt harmonisk process, utan det samlas så mycket ny fakta som inte stämmer med den gamla teorierna så att de måste lämnas helt och ge plats för nya och efterhand accepterade idéer. Denna utveckling sker etappvis med radikala brott/revolutioner, då gamla pardigm förkastas och ersätts med nya.
Upp


Förord
Första gången jag kom i kontakt med Thomas Kuhn och paradigmbegreppet var som en kort inlägg i en kurs i organisationsteori som jag läste i mitten av 80-talet. Paradigmbegreppet var mer eller mindre ett ‘modeord’ i samhälls och kulturdebatten under denna period. I program som OBS! Kulturkvarten m.fl. använde man detta begrepp som förklaringar till större eller mindre förändringar. Anledningen till att det togs upp i vår kurs vara att det flitigt hade börjat användas som förklaring i samband med organisationsförändringar.

Men vår föreläsare ville visa på att paradigmbegreppets omfattning och storhet och att det missbrukades inte minst inom personalarbete och att det absolut inte skulle användas i samband med organisationsförändringar! Men även idag finner man rester av denna uppfattning om vad paradigm är inom området arbetsvetenskap.

Föreläsning väckte ett intresse hos mig för paradigm och paradigmbegreppet. När det nu kom att finnas som ett alternativ som fördjupningsuppgift i ämnet Vetenskapsteori fann det sig naturligt för mig att välja detta område och därmed få släcka det intresse som jag har inför begreppet. För paradigmbegreppet är verkligen en ‘Big’ teori och värd att fördjupa sig i.
Upp



1.0 Inledning
Det finns många sätt att finna förklaring på samhällsutvecklingen. Förklaringar som mer eller mindre bra går att tolka omvärlden med. Men grundproblemet är fortfarande att någon universallösning inte finns. År 1962 presenterade Thomas Kuhn sin förklaring i samband med att han gav ut boken The Structure of Scientific Revolutions. Där han presenterar paradigmbegreppet. Boken och begreppet kom att leda till många diskussioner och kom att appliceras på många vetenskapsområden. Paradigmbegreppet är fortfarande en aktuell och som ofta kommer upp till diskussion och debatt.

1.1 Problemställning
Att utifrån Kuhns paradigm förklara och beskriva om begreppets tillämpbarhet för att förklara utvecklingen inom främst olika dicipliner likväl samhällsutveckling.

1.2 Bakgrund
I kurs om vetenskapfilosfi 10P vid Högskolan i Skövde ingår som en del av examinationen att välja lämplig känd tolkare av vår omvärld och samhällsutveckling, skriva detta kompendiet, sedan anföra innehållet vid seminarier med opposition. Jag har valt att tolka och förklara Thomas Kuhn då hans teori om förändring genom paradigm är en av de centrala i modern vetenskapsfilosofi

1.3 Metod
Som metod för att sammanställa detta kompendie har jag valt att använda mig av litteraturstudier samt att söka information via Internet och uppslagsverk. Någon annan metod har jag inte funnit användbar. Exempelvis observation skulle te sig alltför arbetskrävande och ta för lång tid. Ämnet är samtidigt kvalitativt och teoretiskt vilket medför att det är svårt att mäta i kvantitativa termer.
Upp



2.0 Mannen bakom begreppet

Thomas KuhnThomas Samuel Kuhn (1922-1996) Föddes 18 juli 1922 i Cincinnati, Ohio, USA. Doktorerade 1949 i fysik på Harvard University där han fortsatte som assisterande professor i pedagogik och vetenskapshistoria. 1956 tillträdde han en tjänst på University of Califonia/Berkely där han sedemera 1961 blev professor i vetenskapshistoria. 1964 professor i filosofi och vetenskapshistoria vid Princeton University. 1979 Massachusetts Institute of Technology som professor i filosofi och vetenskapshistoria.

Under sin karriär skrev han fem böcker den mest kända kom att avhandla paradigmbegreppet. Boken presenterades 1962 när The Structure of Scientific Revolutions gavs ut. Boken kom att få stor genomslagskraft. Den har sålts i mer än en miljon exemplar och givits ut på 16 språk.

År 1982 erhöll han George Sartons medalj i vetenskapshistoria. Innehade flera hederstitlar vid olika skolor och institutioner som Columbia University och vid universiteten i Notre Dame, Chicago, Padova och Aten. Under de sista åren av sitt liv då drabbades han av cancer. Thomas Kuhn avled i sitt hem Cambridge, Massachusets 17 juni 1996 vid en ålder av 73 år. Närmast sörjande var hustrun och deras tre barn.
Upp



3.0 Paradigmbegereppet

Med sitt paradigmbegreppet försöker Kuhn förklara en diciplin/vetenskapsområde livscykel med hjälp av ett antal utvecklingssteg. Han menade att vetenskapen inte är fortlöpande kumulativ utan att utvecklingen sker etappvis, med radikala brott/revolutioner, då gamla pardigm förkastas och ersätts med nya.

Paradigmets utveckling

3.1 Förparadigmatiskt stadie
Alla dicipliner börjar enligt Kuhn med ett förparadigmatiskt stadie. Detta innebär att inom en diciplin finns det ingen gemensam och klart definierade problem och lösningar, ingen metodisk forskningsarbete utförs och det finns inga kriterier för diciplinen. Forskningen blir slumpmässig eftersom det inte finns nått ramverk att inordna dem i. Det är forskarnas ansvar att utforma de grundläggande kriterierna för vetenskapsområdet. Debatt förs mellan forskare oftast via artiklar i vetenskapliga tidskrifter och böcker om att utarbeta kriterier för en diciplin.

3.2 Normalvetenskapligt stadie
Efter det förparadigmatiska stadiet övergår diciplinen i vad Kuhn kalla normalvetenskapligt stadie. Det kännetecknas av att paradigmet är etablerat med gemensamma och klara kriterier, frågeställningar och forskningsmetoder. Men att ett paradigmet är etablerat innebär inte att det är fritt från förändringar. Forskning sker inom paradigmets kriterier. En utvecklingen som främst sker kumlativt och främst handlar om att "förfina". Forskarna är okritiska. Arbetet är rutinartat, Kuhn kallar det "pusslande". De grundläggande teorierna forskar man inte om eller kritiserar. Nya generationer av studenter och forskare skolas in och övertar värderingar, vetenskapliga ideal, traditioner och tyst kunskap. De flesta av dem kommer att applicera idéerna på den fortsatta forskningen.

Men denna nya normalvetenskap går i allmänhet inte att direkt överföras inom nya områden utan kräver omfattande arbete och ger upphov till många problem. Mycket utav forskarnas arbete under detta stadie är att överföra teorin till nya områden.

Efter tid drabbas paradigmet och dess forskare av olika sätt av konservatism. Nya teorier som konkurrera med rådande paradigm emotsägs eller till och med anpassas till rådande kriterier. Den normalvetenskapliga utvecklingen syftar till att avlägsna konkurrerande paradigm.

3.3 Revolution och förändring
Under ett paradigms livscykel och då främst under normalvetenskapliga stadiet, mognar och etablerar det sig som en dominerande tolkare av en diciplin. Inom paradigmet sker fortlöpande utveckling men den sker främst inom kriteriernas ramar. Efter hand som paradigmet utvecklas kommer fler frågeställningar som motsäger det rådande paradigmet, så kallade anomalier. Sådan diskrepans finns hela tiden, om de inte avlägsnas så kommer fler och fler att försöka lösa problemet. När tillräckligt mycket anomalier samlats utsätts paradigmet för stora påfrestningar inifrån. Till sist råder en ohållbar situation och paradigmet utsätts nu av påfrestningar från ett eller flera nya paradigm, det befintliga paradigmet befinner sig i kris.

Det är nu som grundläggande teorier skapas och får acceptans. Det är genom dessa kriser som vetenskapliga revolutioner sker. När det nya paradigmet samlat flest anhängare, sker ett paradigmskifte.

3.4 Nytt paradigm
Under en tidsperiod konkurrerar det gamla och de nya paradigmen. Då paradigmförändring handlar om brott/revolution innebär det konkurrens mellan paradigmen detta, kallar Kuhn för att de är inkomensrabla eller ojämförbara.

Under denna period är det en kamp om att få flest anhängare. Valet av giltigt paradigm sker främst i forskarsamhällets normativa struktur. Inte minst maktrelationer och generationsskifte är många gånger grunden till paradigmskiften. Paradigmskiftet handlar mycket om resultatet av en maktkamp mellan förespräkare för de olika paradigmen.

Efter paradigmskiftet går forskningen in i en ny normalvetenskaplig period med nya giltiga kriterier, frågeställningar och forskningsmetoder.

3.5 Område
I sin grundtolkning beskriver Kuhn sin teori att beskriva främst utvecklingen inom traditionell forskningen och då det naturvetenskapliga området. Detta faller sig naturligt då naturvetenskaperna arbetar med grundläggande kriterier, naturlagar och definitioner i sin forskartradition. Vilket gör att paradigmskiften går relativt enkelt att tolka. Men förändringarna går att tolka inom fler dicipliner.

3.6 Tiden och tekniken
Att etablera ett nytt paradigm är oftast en process över tid. Det tar forskrna lång tid att introducera sin rön.

Under 1770-talet identifierade man att det fanns syre i luften, dtta tack vare den pneumatiska kemin. År 1774 upphettad prästen Joseph Priestley röd kvicksilveroxid i sitt arbete att undersöka gaser som frigjordes ur fasta ämnen. Han samlade upp den gas som frigjordes och identifierade den som kväveoxid. Fler expriment följde 1775 då han kom fram till att det rörde sig med mindre kvantitet av flogiston, ett ämne som man allmängiltigt accepterade som tolkning i olika vetenskapsområden. Samma år meddelade Lavoisier att han vid experiment med röd kvicksilver eller som lavoisier säger (J.B. Content, Mass 1950) "ren luft helt utan förändringar [utom att]…den kommer ut ren, lättare att andas". 1777 drog Lavoisier slutledningen att det var ett av två ämnen i atmosfären. Men fortfarande på 1810-talet fanns uppfattningen att det handlade om en atomär surhetsprincip. Men under utvecklingsprocessen var man inte säker på när syret upptäcktes. När man ser det ur historiskt perspektiv vet inte exakt när syret upptäcktes. Det enda säkra är att det var strax efter år 1777.

Men Kuhn menar att man skall vara försiktig att tidberäkna händelser i historien. Vi vet vad syre är och var det finns. Men det visste inte tidens vetenskapsmän. För oss kan en snabb betraktelse att visa på att Prestley 1775 upptäckte ämnet syre. För vi vet att luft till vissa del består av syre. Men för dessa vetenskapsmän var luft ett ämne, eventuellt med flogiston. Detta är ett perspektiv man måste tänka på. Många upptäckter kommer från intet.

3.7 Vardagsbegreppet
För oss alla som studerar filosofi och sociologi ter det sig självklart att ordet och begreppet paradigm sammanfaller med Kuhns teori om vetenskaps- och samhällsutveckling. En teori som handlar om stora förändringar om än ibland för små grupper (smalt ämnesområde). Men det finns alternativa tolkningar precis som jag skriver i detta kompendie under punkten Förord. Där jag beskriver min första kontakt med begreppet paradigm, exemplet belyser organisationsförändringar och hur det inte skall användas.

Inför detta kompendie ville jag vara lite modern och via sökmotorerna på Internet leta på ordet paradigm. Idag är Internet lite av en vägledare när det gäller att söka information. Genom att söka på Internets största sökmotor, AltaVista (USA) och ordet paradigm ville jag få ett enkelt om än inte vetenskapligt tvärsnitt på vad ordet paradigm används och i vilka sammanhang.

Ordet paradigm gav 317.773 träffar, bland de tio första fann man: utrustning för telekommunikation, programvarutillverkare, datainstutution Johnston college, elektronisk handel, böcker & seriefigurer, seismisk dataanalys, fickdatorer, 3-D bilder, vetenskapligt bildarkiv, högtalaretillverkare.

När man granskar sökresultatet finner man inget på de 50 första träffarna om vad vi menar med paradigm. I de flesta fall tolkar jag användningen av begreppet som ett lämpligt namn på en produkt eller företag eventuellt som metafor. Fortfarande har jag ute på nätet funnit den tolkning som jag varnades om för 15 år sedan, dvs. Paradigm begrepp för organisations- kulturförändringar i organisationen. Man kan även tolka detta till att vetenskapen om paradigm är ett smalt område och har svårt att synas på en allmän sökmotor som AltaVista.

Detta ger vid handen att begreppet kan för olika grupper tolkas olika.

För de tio första träffarna på AltaVista se bilaga.
Upp


4.0 Vad säger NE
Om ordet paradigm i den svenska Nationalencyklopedin s.613
"paradi’gm (senlat. paradi’gma, av grek. para’deigma ‘föredöme’, ‘exempel’, ‘mönster’, av para- och dei’gma ‘utpekande’, ‘bevis’) 1 böjningsschema, i språkvetenskapen uppställning av ett ords alla böjningsformer som ett mönster för alla andra ord av samma deklination eller konjugation."

Upp
Litteraturförteckning

- Thomas S. Kuhn, De vetenskapliga revolutionernas struktur, Stockholm 1997

- A F Chalmers, Vad är vetenskap egentligen, Nora 1996

- Nationalencyklopedin, Höganäs 1996

- Illustration 1
URL: http://condor.bcm.tmc.edu:80/Micro-Immuno/ags/phil/phscibio.html as is 981128

- Personfakta
URL: http://www.philosophers.co.uk/current.htm as is 981128

-Söka på AltaVista (USA)
URL: http://www.altavista.com/cgi-bin/query?pg=q&kl=XX&q=paradigm&search=Search as is 981201

Referenser

-J.B. Contant, The Owertrow of the Phlogiston Theory: The Chemical Prevolution of 1775-1789, Cambridge, Massachusets 1950
Upp

< Till huvudsidan