Bor Uppfinnar-Jocke i Steneby?
Wiking Gunnarsson
Wiking Gunnarsson vid ritbordet

I ett hus i Steneby sitter Wiking Gunnarsson och konstruerar kranar till skogsmaskiner. Kranar byggda efter ideér som satt standard världen över.

Han är något utav urtypen av uppfinnare. Ritbordet har hedersplatsen i vardagsrummet, nya ideer arbetas fram med enkla modeller, prototyper bygges sedan många år hos grannen Sven Larsson.
Trots enkla men praktiska tillvägagångsätt har hans ideér blivit något av standard för kranar till skogsmaskiner.

Med från början
Har varit med ända från den tiden då skogsbruket mekaniserades, de första motorsågarna stora så att det krävde två man att hantera dem började användas och för att transportera virket använde man häst. "I början av 50-talet köpt jag min första traktor som jag använde i skogen. Det var en vanlig Grålle. Många tyckte jag var dumdristig och att detta skulle inte gå. Men några år senare kom de till mig och frågade om råd."

MOWI-kran
Parralellkran tillverkad av MOWI System i Bäckefors

Men de maskiner som man kunde använda vid den tiden var inte bra. "Hade bland annat en kälke som jag inte var nöjd med utan tog och förbättrade den. Det var så det började." Han fortsatte att förbättra och konstruer sina egna maskiner. Under 60-talet rådde det högkonjunktur på arbetsmarknaden och det blev svårt att finna folk att arbeta i skogen.
"Jag och Sven Larsson byggde en egen konstruerad skogsmaskin, en så kalld processor." Detta var i slutet av 60-talet maskinen rönte stort intresse. Många studieresor från skogbruksskolor mm gick till Wiking och Sven i Steneby.

Den första konstruktion som kom i serieproduktion, en parralellkran, patenterades 1974 nästa patent kom 1989. Fördelen med parralellkranen jämfört med den då mest rådande krantyperna vikarm- och glidarmskaranar är låg tyngdpunkt, snabbare manöverbarhet och smidigare rörelser utan att ge avkall på kapacitet snarare tvärtom. Dessa kranar generation 1 och 2 kom att produceras och görs så fortfarande hos Wikhedens mekaniska i Bäckefors sedemera MOWI System AB

Men Wiking arbetar oförtröttligen vidare med att skapa generation tre av sina skogskranar. "Just nu håller vi på att montera nollserien av min senaste krankonstruktion. Protoyperna som varit ute på bredprov har gett fantastiska resultat både i kapacitet som energiförbrukning." Kranarna kommer att monteras i ett nystartat företag, Motrac AB som Wiking och Karl-Gustav Lindkvist startat. Verkstadslokaler hyr man i fd. Skogsbruksskolan i Ed.



Delar till kranarna tillverkas hos underleverantörer runt om i Sverige och monteras sedan samman.

Uppfinnarens dilemma
Tyvärr har han drabbats utav några av uppfinnarens dilemma. Det är alltid svårt att att nå ut med sina uppfinningar "På 70-talet tog dåvarande Kockums, som var stor tillverkare av skogsmaskiner kontakt med mig om produktionsrätt till en av mina konstruktioner med avtal om royalty. Men strax efteråt lade de ned tillverkningen av skogsmaskiner. Rättigheterna blev uppköpta av ett nytt företag och så fortsatte det till det företag som i dag finns kvar som moderbolag. I dag tillverkas min kran för fullt men tyvärr har mitt patent löpt ut."

Men det har även funnits problem med rena plagiat "En Finsk tillverkare hade plagierat min kran så rakt av så nästan dekalerna var samma". Ibland har det gått till rättsliga åtgärder.

Tyskt uppdrag
MOWI-kran
Kranmontage på Tysk skördare

Muren föll 1989 och ett modernt skogsbruk började användas. Även i östeuropa visade det sig att det fanns mängder av skog som behövde avverkas, problemet var att det ofta granatsplitter i stammarna sedan andra världskriget! Lösningen var en skogsmaskin som delar upp stammarna i två kategorier, splitterfria och dem med splitter, de med splitter går till timmerhustillverkning, övriga delar av trädet tuggar maskinen till flis. Flisen blåses in i en tank som sitter monterad på fordonet. Maskinen fungerade men det gick inte att transportera den på lastbilstrailer mellan averkningsplatserna. Den var för hög för att kunna köras under broar. Uppdraget för att lösa detta problem gick till Wiking. Resultatet blev en skogsmaskin med en så kompakt kran att den gick att köra på trailer men som ytterligare vinst så kunde man öka volymen på flistanken betydligt!

Smida kranar av kanoner
Att konstruera maskiner som får utstå så stora påfrestningar och slitage som en skogskran får, innebär att man får söka sig nya vägar och produktionssätt. Kontakter mellan Bofors i Karlskoga och Wiking har förts om att smida vissa krandetaljer "Bofors i Karlskoga innehar en helt enastående kompetens när det gäller metallbearbetning. Diskussioner har förts om att smida detaljer till mina kranar eventuellt skulle man återanvända matrial från kanoner. Problemet är att det måste vara stora serier för att få ekonomi i tillverkningen".

Som vi förstår så har inte den senaste uppfinningen sett dagens ljus i Steneby, en del blev jag varse om under intervjun men de åtekommer vi till i en senare artikel. ¨ ¨ ¨

Vid tangentbordet, Claes Andersson

< Till huvudsidan