Yttre Bodane
Karta över Yttre Bodane
Naturreservat bildat 1974. Omkring 970 hektar land och vatten. Syftet med Yttre Bodane är att vårda och bevara ett skärgårdsparti med ett intressant naturlandskap samt att slå vakt om ett värdefullt rekreationsområde.

Yttre Bodane har sitt stora värde genom att det är obebyggt, lättilgängligt skärgårdsområde. Flera markerade stigar finns inom området. Här finns mycket gott om fina badklippor!

Vägvisning finns från väg 45 omkring 8 kilometer norr om Köpmannebro. Efter tre kilometer på småvägar når man parkeringsplatsen, där det också finns informationstavla.

"Vi skall göra en vandring I Yttre Bodane och uppleva Dalslandskusten från landsidan. Strövstigar med spångade partier mellan några av öarna gör det möjligt att komma ut i skärgården till fots.
Till en början tyder knappast något längs stigen på, att vi befinner oss nära Vänern. Vi går genom en högst ordinär barrskog. Detta är vad bygdens folk kallar Sjöskogen. Den sträcker sig nästan obruten längs hela Dalslandskusten. Längre mot söder är Sjöskogen ett värdefullt klimatskydd för åkrarna på Dalboslätten.
Så småningom blir jordtäcket tunnare. Skogen glesnar och stigen leder ut på planslipade hällmarker. Några vattenvidder syns fortfarande inte till, men på vänster hand anar vi ett stort vassområde bakom trädridån. Och kanske kan vi höra måsar skräna på avstånd.
En liten spång tar oss över till Nötön, områdets största ö. Efter ytterligare några hundra meter ljusnar det mellan träden. Vi befinner oss på Nötötorpets gårdsplan. Torpet lär ha varit bebott in på 1920-talet, men idag återstår bara den halvt överväxta grunden.
Från torpet leder stigen ner mot viken, som skymtar mellan björkarna. En gång var detta Nötöbornas invanda väg till båtlänningen. Vi fortsätter ytterligare ett stycke söderut, och på Nötöns sydspets breder äntligen skärgårdslanskapet ut sig framför oss. Mjukt slipade strandklippor, smala stråk av vatten mellan öar och skär, vaggande bladvass i de skyddade vikarna. Riktigt storslaget blir skärgårdspanoramat om vi vänder tillbaka mot norr längs uddens utsida och tar oss upp på Nötöns högsta punkt. Här uppe finns också beviset för att Nötötorparna inte var skärgårdens första inevånare: ett gravröse - ett av de 13 som finns i Yttre Bodarne. Röserna är sannolikt från bronsåldern (1500-500 f kr), några möjligen från järnåldern. Många av dem ligger på samma sätt som här - med storslagen utsikt över Vänern.
Via några små skär för leden tillbaka till fastlandet och rundar den stora fladen norr om Nötön. Ortsbefolkningen kallar den smått vanvördigt Tjärnet. Den är helt täckt av tät bladvass och bara hägern kan fiska där. Men Tjärnet har säkerligen varit en väsentlig förutsättning för Nötöbornas försörjning. Vänerns grunda vikar började inte växa igen förrän på 1930-talet, efter sjöns reglering. Lurö, på andra sidan Dalbosjön, har en liknande stor, grund vik, den så kallade Maren. Det var skärgårdens bästa fiskevatten, där man satte ryssjor och drog not. Fisket pågick in på 1960-talet. I dag är Maren på Lurö lika igenvuxen som Tjärnet."

"Bland specialister är Yttre Bodane välkänt för sin intressanta lavflora. Vi andra kan ägna rundvandringen i området åt att lära känna våra vanligaste strandväxter. I de skyddade vikarna lyser svärdsliljornas stora klargula blommor. Här finner vi också kråkklövern och om i har tur den vackra och säregna blomvassen. Iögonenfallande är också den högvuxna kärrsiljan, med sina finflikiga blad, ihåliga stänglar och vita blommor i stora rundade samlingar - en typisk representant för den växtfamilj som kallas flockblommiga.
Karaktärsarten framför andra i Yttre Bodane är dock det praktfullt purpurröda fackelblomstret, som blommar under sensommaren. Den växer såväl på dybottnar som på klapperstensstränder och i klippskrevor. Ofta har fackelblomstret sällskap av den gulblommande videörten.

 Till huvudsidan
1