Människa-Maskininteraktion 1
Användbarhet och Användaranpassning
Claes Andersson 591106-5679
Introduktion till informationsteknik 10p
Delkurs MMI1, 3p
Inlämningsuppgift 1
----
Institutionen för datavetenskap
Högskolan i Skövde
November 1998

Förord Denna skrift ingår som ett tentamensmoment i kursen Människa-Maskininteraktion, 3p på Institutionen för datavetenskap på Högskolan i Skövde under hösten -98. Kursen ingår dessutom som en del i kursen Introduktion till Informationsteknik, 10p.

Kursen syftar till att ge kunskaper i människa-maskininteraktion och insikt om samspelet mellan människa och teknik i synnerhet dator/elektronik baserad teknik i det moderna informationssamhället grundat på mera och mera datorstödd teknik även i vardagen.


Innehållsförteckning

Introduktion
I det moderna samhället som mer och mer bygger på informationsteknik (IT) är det viktigt att själva informationsbärarna är lättillgängliga verktyg för samhället innevånare. Själva kärnan av den nya samhällsstrukturen är att alla skall få möjligheten att utnyttja den nya tekniken. Märkligt är då att många av dess verktyg är komplicerade ja mycket komplicerade för dem som inte kan det dolda språket eller är tekniker eller både och. Detta gäller även vår kanske mest vanliga, viktiga och spridda informationsbärare, telefonapparaten. Telefonapparater finns i allehanda miljöer och utförande. De som denna skrift skall handla om är främst de traditionella "fast" monterade utföranden som vi möter i hemmet, arbetsplatsen etc. Intresset från tillverkare av teleutrustning har under senare år varit fokuserad på mobil telekommunikation där utvecklingen har gått mycket fort fram. Men även de traditionella telefonerna har fått ta del av den snabba utvecklingen.

Problemställning
Att välja ett verktyg (I detta fall telefonapparater), konstruera tre varianter med olika användargrupper och användargränssnitt. En minimal, med så enkelt handhavande som möjligt och två alternativa konstruktioner med varierande gränssnitt. Samtliga utförande skall ha ett adekvat gränssnitt, synlighet och ge de tänkta användargrupperna feed-back och användarvänlighet. Som modern informationsbärare används telefonapparaten och dess distrubutionsnät för överföring av ljud/data/bild. Jag har koncentrerat mig på traditionell ljudöverföring av tal via fast monterad utrustning.

Metod
Litteraturstudier enligt litteraturförteckning, föreläsningsanteckningar, egen erfarenhet samt observation.
Upp

Den minimala

Den minimala
Enklast tänkbara. Apparaten skall endast kunna förmedla och ta emot telefonsamtal. Mycket tydlig läsbarhet - även första gången man använder den. En knapp styrd med inbygd belysning för att markera samtal på/av samt accentuera tonsignalen med blinkning vid inkommande samtal. Val av telefonnummer med hjälp av telefonist (telia nummerupplysning). Runda mjuka organiska former och en mild färgsättning, ger ett positivt intryck och motverkar teknikrädsla. Apparaten består av bara en enhet.

Illustration 1. Illustrationen applicerad på telefonapparaten som instruktionsbeskrivning.
Den enklna telefonen
Funktion 1. Man trycker ned knappen på apparaten, knappen lyses upp inifrån och man kopplas automatiskt till nummerupplysningen. Förklarar vem man vill ringa till varvid telefonist kopplar samtalet vidare. Samtalet avslutas med att man återigen trycker på knappen varvid ljuset i knappen släcks.
Funktion2. Telefonen tar emot ett samtal, den ringer och samtidigt blinkar ljuset i knappen. Man går fram och trycker ned knappen och tar därmed emot samtalet. Samtalet avslutas med att man återigen trycker ned knappen.

Målgrupp
Alla. Mycket enkel konstruktion. Avsedd att kunna användas av alla oavsett ålder, kunskap, kulturella eller annan förförståelsekunskap.

Gränssnitt
Mycket enkelt. Se Illustration1. Inbyggd högtalare och mikrofon. Illustrationen finns väl synlig på apparaten som vägledning. Endast en knapp som bara kan vara på eller av. När man trycker på den lyser den inbyggda lampan. När samtal avslutas slocknar den. Vid ringsignal blinkar den. Apparaten kopplas vi telefonjack in på telenätet.

Funktionalitet

  1. 1. Genom att trycka på den enda knappen lyses den upp och telefonen aktiveras.
  2. 2. Samtalet kopplas vidare automatiskt till telefonist på telia nummerupplysning. Där man uppger vart man vill ringa. Telefonist kopplar sedan samtalet vidare.
  3. 3. Samtalet avslutas med en knapptryckning och lampan i knappen slocknar.
  1. 1. Telefonen ringer och lampan i knappen blinkar.
  2. 2. Man trycker ned knappen varvid lampan lyser med fast sken.
  3. 3. Samtalet avslutas med en knapptryckning varvid lampan i knappen slutar att lysa.

Mappning
Hög naturlig mapping. Man ser vad man skall göra. Det finns bara en knapp. Vill man ringa trycker man ned knappen och när samtal tas emot så blinkar knappen. Det vill säga man trycker på det som ger en naturlig uppmärksamhet. Tydlig steg för steg beskrivning finns. Färgsättning som ger ett positivt intryck och förhindrar teknikrädsla.

Synlighet
Mycket hög synlighet. Det finns bara en enkel instruktion som hänvisar till handhavandet. Allt som slutanvändaren skall använda är synligt.

Feedback
I form av: man trycker på knappen och den lyses upp samtidigt som en levande röst säger "telia nummerupplysningen", när samtalet avslutas med en knapptryckning slocknar lampan. När det ringer blinkar lampan, när samtalet tas emot lyser lampan för att sedan slocknar när man trycker på knappen.

Förståelsemodell
Mycket enkel. Man trycker på den enda knappen och något händer för man får prata med en mänsklig röst som har en telefonapparat. Konstruktionen, formen, beskrivningen samta att den är kopplad med en sladd till en kontakt i väggen. Ger betraktaren signaler om att det är någon form av telefon.
Upp

Andra alternativet - fria händer

Fria Händer
Konstruerad för att ta emot och skicka telefonsamtal utifrån ett behov av att kunna få hög svarsberedskap samtidigt med som man uppnår att kunna utföra alternativa arbetsuppgifter. Som exempel hushållsarbete, hantverksyrken mm, där man behöver fortlöpande följa upp sina arbetsuppgifter men finner det som ett störande moment att ta emot och skicka telefonsamtal. Exempelvis sömmerska som ofta befinner sig i kritiska moment i sin sömnad vilket med för irritation att ta emot och skicka telefonsamtal. Rent tekniskt består utrustning av två delar, en centralenhet som är mottagare och sändar av tele signaler, högtalare, mikrofon, knappsats, av/på knapp och teckenfönster. Fjärrkontroll med av/på knapp, teckenfönster och volymkontroll. Traditionell telefonlur saknas.

Illustration 2
Teletorn, centralenhet Fjärrkontroll, telefon
Funktioner Centralenheten: 1. Rtmikrofoner, 2. Högtalare, 3. Teckenfönster och knappsats, 4. På/av knapp, Fjärrkontroll: 5 Teckenfönster, 6. Av/på knapp, 7. Volymkontroll

Målgrupp
Främst professionell användning men även för privat. Bruk, företrädesvis vuxna användare.

Gränssnitt
Centralenheten: Knappsats, av/på knappen och teckenfönster. Inbygd a mikrofoner och högtalare. Man använder av/på knappen samt knappsatsen alternativt av/på knappen och talstyrning då man ringer upp ett telefonnummer. Av/på knappen vid inkommande samtal Fjärrkontrollen: Av/på knapp, teckenfönster samt volymkontroll. Då man svarar respektive ringer upp ett telefonsamtal aktiveras centralenheten via av/på knapp och röststyrning. Det avgörande gränssnittet att slå av/på apparaten sker via knapptryckning på centalenheten eller fjärrkontroll. Hög säkerhetsnivå då feltolkning av röststyrningen av ovidkommande ljud elimineras. Centralenheten anslutes till telefonnätet via sladd till väggkontakt.

Funktionalitet
Centralenhet

  1. 1
    1. 1.1. Man trycker på av/på knappen och får svarston.
    2. 1.2. Knappar in aktuellt telefonnummer vilket visas i textfönstret.
    3. 1.3. Mottagaren svarar.
    4. 1.4. Samtalet avslutas med ett tryck på av/på knappen.
  2. 2.
    1. 2.1. Man trycker på av/på knappen och får svarston.
    2. 2.2. Talar in aktuellt telefonnummer ex. "[RING] [ETT] [SEX] [TVÅ] [SJU] [FEM] [RING]" varvid centralenheten via syntetiskt tal repeterar numret samtidigt som det kommer i klartext i teckenfönstret.
    3. 2.3. Mottagaren svarar.
    4. 2.4. Samtalet avslutas med ett tryck på av/på knappen.
  3. Fjärrkontrollen 3.
    1. 3.1 Man trycker på av/på knappen och får svarstonn.
    2. 3.2 Talar in aktuellt telefonnummer ex. "[RING] [ETT] [SEX] [TVÅ] [SJU] [FEM] [RING]" varvid centralenheten via syntetiskt tal repeterar numret samtidigt som det kommer i klartext i teckenfönstret.
    3. 3.3 Mottagaren svarar. Eventuellt justerar man volymen.
    4. 3.4 Samtalet avslutas med ett tryck på av/på knappen.
  4. 4.
    1. 4.1 Centralenheter anger via ljudsignal om inkommande samtal.
    2. 4.2 Med av/på knappen tar man emot samtalet. Eventuellt justerar volymen.
    3. 4.3 Samtalet avslutas med tryck på av/på knappen.

Mapping
Centralenheten bestå av knappsats, teckenfönstret med *#R, och av/på knapp. Centralenheten ansluts till telefonnätet med kontakt i väggen. Detta bör ge betraktaren intryck av att det är en telefonapparat och dess funktion. På finns tre funktioner av/på knapp, teckenfönster och volymkontroll. Dessutom lucka på baksidan för byte av batterier.

Synlighet
Mindre bra. Man bör ha förförståelse, speciellt fjärrkontrollen. Centralenheten bestå av knappsats, teckenfönstret med *#R, och av/på knapp vilket bör härleda till dess funktioner. Rent fysiskt ger fjärrkontrollen god synlighet men handhavandet kräver viss kunskap. Den har 2 reglage och teckenfönster. När man trycker på/av knappen ger centralenheten kopplingston respektive svarar på inkommande samtal. För att kunna ringa ett samtal måste man vara insatt i centralenhetens röststyrning så att man ger rätt kommando. Volymknappen syns tydligt men man bör vara medveten om dess funktion. Teckenfönstret är avsedd för att upplysa om vilket nummer som ringts upp.

Feed-back
Genom främst olika typer av signaler som syntetiskt tal och ljudsignaler samt optiskt via teckenfönstret ger den användaren omedelbar respons om apparatens funktionalitet. Knapparna är lätt fjädrande för att ge en god feed-back känsla.

Förståelsemodell
Konstruktionen ger differentierad förståelse för dess funktion och handhavande. Centralenheten med knappsats, textfönster och av/på knapp ger signaler om dess funktion som telefonapparat speciellt då den är kopplad till telefonnätet vis kontakt i väggen. Dess form som utsträckt pyramid accentuerar dess roll som centralenhet. Fjärrkontrollen däremot ger inga tydliga signaler om dess funktion som en del av ett modernt telefonsystem.
Upp

Alternativ 2 - moderna gränssnittet

Moderna gränssnittet
Telefonen väl utvecklad för för att ansluta till det gränssnitt som man vid användning av datorer, sedelautomater mm. som man dagligen kommer i kontakt med. I detta exempel telefonlur utrustad med tryckkänslig och flerfärgat teckenfönster.

Illustration 3.
I illustrationen nedan ges det intryck av att teckenfönstret sitter tvärs över telefonluren (som på en mobiltelefon). För att ge största möjliga yta på teckenfönstret är den monterad längs med luren mellan mikrofon och högtalare.

MenytelefonlurAdressregister: Som styrs med fingrarna. Först väljer man i vilket spann om tre begynnelsebokstäver som skall visas. Sedan rullar man adresserna fram och till baka med piltangenter. Vid inmatning av nya adresser förvandlas teckenfönstret till inmatningsläge där nedre delen av teckenfönstret blir till tangentbord.
MenytelefonlurEmail funktion: Teckenfönstret visas i mottagarläge då texten visas i det vita fältet. Vi textskrivande förvandlas nedre halvan av teckenfönstret till tangentbord och endast tre rader text rullas fram fortlöpande.
MenytelefonlurStartmeny: Utförande både av traditionellt tangentbord för telefon och gränssnittet i Windows/Mac. Via ikoner och flikar kan användaren navigera mellan telefonens funktioner.

Målgrupp
Datavana ungdomar och vuxna. Dock i mindre omfattning äldre. Brukare som vill ha ett mera komplett informationsverktyg än sedvanlig telefon och som samtidigt uppskattar ett kompakt utförande.

Gränssnitt
Telefon enbart telefonlur. Telefonlur med högtalare respektive mikrofon. Mellan dem största möjliga LCD skärm (i färg). Telefonen manövreras genom att man trycker på siffror, bokstäver och symboler på bildskärmen. Genom skaksensor startas skärmen upp direkt man rör på luren. Telefonen aktiveras genom trycker på lämplig markeringar/symboler på skärmen. Inbygd meny. Ansluts till telefonnätet via kontakt i väggen.

Mapping
God mapping. Med låg datavana kan man enkelt inleda eller svara på ett telefonsamtal. Man ser vad man skall göra och vad som händer. Register och email funktionen kräver dock lite mer datavana om man är förstagångsanvändare av denna telefon. Apparaten är ansluten till telefonnätet via kontakt i väggen. Traditionell utformning av telefonluren vilket stärker intrycket av telefonapparat.

Synlighet
God synlighet, Genom apparatens traditionella grundutformning klargörs det om dess innebörd som telefonapparat. Själva handhavandet underlättas genom Windows/Mac liknande gränssnitt på bildskärmen. Där ikoner och tecken markerar olika handlingsalternativ.

Feed-back
Genom ljud och ljus på skärm, markering av symboler och tecken samt högtalare/mikrofon ger den användare direkt gensvar på utförda fingertryckningar. Även inbygd guide som i Word97 går att aktivera för ytterligare feed-back.

Förståelsemodell
Genom konstruktionens utformning som traditionell telefonlur och dess anslutning med kontakt i väggen ger betraktaren kunskap om att det är en telefon. Förutom handhavargränssnittet med tryckkänslig LCD skärm är konstruktionen traditionellt utformad med hägtalare och mikrofon i luren. En konstruktion som varit förhärskande i 100 år och bör vara en viktig symbol i förståelsemodellen.
Upp

Sammanfattning
Att konstruera apparater som skall vara informationsbärare för ljud/ljus/bild och signaler kan ta sig otaliga former med otaliga funktioner. Att konstruera en ny är inte svårt. Problemet är snarare att utforma en godtagbart utformning av funktionerna. Begränsningarna är inte bara av ekonomisk/teknisk utan också de specifikationer som finns för distrubutionsnätet samt internationell standard. Exempel på detta är [*][#][R] knapparna som måste inkluderas i en modern konstruktion. Att ge dem alternativa beteckningar kan visa sig vara svårt då de ofta är del i programmeringsfunktioner. Men om man drar förenklingen till det yttersta som i det minimala exemplet finns det begränsningar i hur många som kan använda sig av telefonisttjänst utan att systemet bryter samman respektive kostnaderna detta medför. De av mina exempel som jag tror hör den nära framtiden till är exemplet Fria händer - teknikutvecklingen utav talstyrning av olika apparater, inom konsumtionsområdet främst bilradioapparater, har nu kommit upp i så hög kvalité att talstyrda telefoner hör den nära framtiden till. Eller så kommer det telefonapparater som vi i dagsläget inte ens kan fantisera om. Teknikutvecklingen bland informationsbärare som telefonapparater är helt fantastisk.

En anekdot
Lång innan jag stötte på begreppet människa-maskininteraktion så funderar man ibland på detta med användarvänlighet, synligt, feedback mm. Det som jag här skall skriva om kommer från då jag arbetade hos Försäkringskassan i Bengtsfors. -Problemet, om man nu kan kalla det problem, var att det ofta inte fanns någon pappersrulle monterad i sin hållare när man besökte toaletten. Pappersrullar fanns i reserv ovanför spegelskåpet, oftast stod en påbörjad rulle på kanten till handfatet. Gång på gång stötte jag på detta, än märkligare tyckte jag att det var då konstruktionen av hållare för toalettpappersrullar var enklast tänkbara. En helt öppen konstruktion bestående av ett järnrör (modell dörrhandtag) och en plåt som skulle hjälpa till med att riva av papperet. Man behövde inte lossa eller skruva på något som skulle kunna åka iväg eller försvåra handhavandet. Tiden gick och problemet fortsatte. Jag var lite fascinerad och kunde inte låta bli att tänka på detta "mysterium". En dag kom jag på hur det var när jag första gången jag besökte kontorets toalett. Jag kom ihåg att jag hade problem med att förstå hur dörrlåset fungerade. Dörrlåset som är en sluten konstruktion med mekaniken monterad i dörren bestod på utsidan ett traditionellt dörrhandtag och ett beslag med ett fönster vars markering ändrade färg efterhand som dörren var låst eller ej, precis som det brukar vara. Insidan däremot bestod bara av ett beslag - ett klent handtag. Det beslag som ändrade färg eller traditionellt vred saknades. Visserligen fanns det en liten klisterlapp på dörren men den bemödade man sig inte med att läsa i första taget. Handtaget gick att fälla upp, tryckte man ned det så fjädrade det tillbaka. Men när var dörren låst? Det fanns ju inget som markerade detta! Det handlade inte om någon öppen konstruktion som på de lite äldre tågtoaletterna där man lade regeln på plats, och därmed kunde se när dörren var låst. Eller vanlig haspel som på ett utedass. Jag hade ett behov av att få besöka toaletten utan att någon ryckte upp dörren, och där stod jag med en låskonstruktion som inte visade vad som hände när man flyttade handtaget. Man fick pröva sig fram och jag fann snart att i uppfällt läge var dörren låst. Men detta var från början ingen självklarhet. Anekdoten är att när hållaren för toalettpapper är så komplicerad att en eller flera av mina kamrater troligtvis inte förstod hur man fyllde på med en ny rulle. Och låset är uppenbarligen än svårare att komma underfund med då det är en dold konstruktion, måste det betyda att en eller flera av mina kamrater sitter och håller i dörrhandtaget under toalettbesöket.

Litteraturförteckning
-Löwgren, J.
Human-computer-interaction.
Studentlitteratur
Lund
1993

-Norman, D.A.
The Design of Everyday Things.
Doubleday/Currency
New York
1988

-Föreläsningsanteckningar
Upp

< Till huvudsidan